Under ”NYA TIDEN”
Klassen har varit med och planerat området i historia utifrån målen i åk 6. De valde ”Upptäcktsresande” och ”Arkeologi”. Vi har sett filmer, läst och diskuterat om rubrikerna. På fredag v.17 förhör Jens klassen muntligt och skriftligt.
1. Du ska kunna förklara orden i fetstilt.
2. Du ska på fredag skriva en kort berättelse med dig i huvudrollen. Välj någon av följande rubriker:
A. Jag – en upptäckare på liv och död.
B. Mitt liv som Indian i Anderna.
C. En fartfylld resa med skepp över flera oceaner.
Från sent 1400-tal med Christoffer Columbus i spetsen och de följande seklerna med efterföljande upptäckare tog sig Europas länder kolonier ute i världen. Det finns många exempel på hur upptäckarna alltså människor från Europa skodde sig på urinvånarna. Tex så dödades tusentals indianer på jakt efter Inkaguldet i Sydamerika.
Under drygt 300 år fortsatte koloniseringen av vår jord. Mellan Europa och Amerika skeppades olika varor. Bland annat fick Europa kakao, kaffe, tobak och potatis därifrån.
Det mäktigaste landet på 1600-talet i Europa var Frankrike både på grund av dess storlek och antal invånare. Den franske kungen Ludvig XIV blev enväldig.
Under denna tidsperiod hände mycket annat. En ny världsbild med solen i centrum började vetenskapsmän lyfta fram, dock med stort motstånd från kyrkan. Kyrkan trodde ju på att jorden var i centrum. Galileo Galilei och Nicolaus Kopernicus är två viktiga vetenskapsmän som stred för sina åsikter som byggde på forskning och vetenskap och inte tro.
Kyrkan fick ytterligare en kritiker i form av Martin Luther. Han var en munk som spikade upp drygt 100 punkter som han ville förändra inom kyrkan bla avlatsbreven ville han få bort.
Gutenberg kom på ett enkelt och billigt sätt att trycka böcker.
Arkeologi – fornkunskap, utgrävning (N.E.se)
Kumlakorset är ett likarmat kors, en gravgåva, upphittad i gravfältet Kumla högar tillhörigt Kumla by och beläget på en mäktig del av grusåsen.
Kumla by var en av de äldsta och största byarna. På detta bygravfält begravdes troligen alla som dog i Kumla by. Gravfältet användes under den så kallade yngre järnåldern, cirka 550 – 1050 e. Kr.
Den döde lades troligen i en kista tillsammans med olika gravgåvor, oftast lerkärl med mat för den döde. Andra gåvor kunde, beroende på den dödes kön, vara smycken, redskap och vapen.
Så föddes "Kumla"
Kistan placerades på ett bål av trävirke och brändes. Askan och resterna från gravbålet samlades ihop och täcktes på gravfältet med ett lager jord och sten. Gravplatsen markerades med en större rest sten.
Det var mängden av dessa gravmarkeringar, ”kumlen”, som gav upphov till namnet ”Kumla” redan på järnåldern. Namnet Kumla anses betyda ”odlingarna vid kumlen”.
Gravfältet, från slutet av 1700-talet kallat ”Kumla högar”, var ursprungligen ett väldigt ovanligt mäktigt bygravfält som måste ha gjort ett stort intryck på de som färdades på grusåsen. De som begravts på gravfältet hade en fin utsikt över nejden och odlingslandskapet, bland annat bort mot ett annat vackert beläget gravfält, Lekebacken (vid Hjortsberga). (Kumlanytt.se)
Lycka till!/Jens Andersson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar